Erika

...och man har redan hunnit bli 25 år. Herregud.

(Men kan på ett sätt faktiskt tycka att de är skönt att bli äldre.)

 

Men vad gör det att man blir äldre när vissa saker absolut inte känns bättre...

När ens egen pappa ger en världens stelaste kram (efter att knappt ha sett varandra eller pratat på ett halvår) på sin 25 års dag.

 

Jag ger verkligen upp. Aldrig känt mig så bortglömd och oälskad...

Hur kan man tro att man bara ska glömma saker? Och hur svårt kan det vara med ett simpelt förlåt?

 

Nu har det gått för lång tid och det känns som att allt är förstört. Saker går inte att reparera längre.

Önskar bara att personer i min omgivning kunde förstå hur jag känner och mår.

 

Men när man inte heller känner 100 % från någon som ska vara ens kärlek, så börjar faktiskt allt kännas ganska hopplöst.

 

Om det ändå bara gick att åka bort härifrån. Hade varit fint för både hjärta och själ ♥