Hehe surfade runt lite på nätet och hittade en sida som hette kingsclub.se. Handlar om lastiblar och sånt.
Och dra mej baklänges, då vår alldeles egna kenta G var medlem där :) haha lilla pappis. Ja där kunde man läsa om vilken lastbils modell han hade och andra trevliga saker. Haha han är för söt min papps!
Och givetvis hade han sin lastbil som profil bild :)
Ja, jag tror definitivt på att jag gör det rätta i detta läget.
Skiter i timanställningen och slutar helt och hållet. Nån gång måste man bryta sig fri för att väl komma därifrån. Och ja, det är på tiden. Vad man en kommer jobba med i framtiden, såt tvivlar jag på att det kommer vara sämre än detta. Det sämsta är att, kan vara svårt att få en bättre chef.. =(
Jag kan höra din röst stiga som gnistor från en eld Bortsvept igen svävande mellan dröm och verklighet Kan höra din röst och jag känner igen denna vilsenhet som finns där hos var och en Resan den har varit lång dina ögon berättar för mig om alla år av ensamhet sökande tryggheten
Erika bär på en dröm att kunna måla en bild av sig själv Fånga den som finns gömt i en djungel av ideal Stjärnorna lyser ikväll bortom dess ljus en evighet Hos oss finns också en rymd lika djup lika djup
Vi går sakta genom natten och byter tankar om livets hemlighet Försöker att hitta fram till nå't som verkar riktigt och sant När du frågar mig vad som är meningen har jag inget enkelt svar men jag kan följa dig här längs den stora vägen ett tag
Erika bär på en dröm...
Svävande mellan dröm och verklighet i den förklädnad livet tvingat på Jag önskar att du ska finna din egen verklighet att du nån gång kan säga jag lever mitt eget liv
Erika bär på en dröm...
Svävande mellan dröm och verklighet Vill jag tro att du ska hitta hem
Just nu är det en sån dag/period då allt bara känns... ja.. blää.
Ingenting känns roligt, dagarna bara går, och det känns som att livet bara rusar förbi en. Jobbet är upp och ner, speciellt nu när man varken vet ut eller in hur allt kommer att bli. Tänk om man ändå bara kunde hitta ett toppen jobb, som man verkligen skulle tycka om och lämna den här skiten som man har nu.
Man sitter här och blir tråkigare och fulare för varje dag som går.. så känns det iallafall. Känner mig bara mer och mer deprimerad för varje dag också för den delen.. Usch.
Jag saknar pappa. Jag saknar mamma. Vet inte när jag sist umgicks med någon av dem. De har väl fullt upp på varsitt håll dem med.. känns så.
Nä usch.. känner mig total depp just nu. Tog till och med en runda med bilen innan för att komma ut lite, åkte bara runt, och kände mig ledsen.
Nä, det här var inget roligt. Och det lär det inte bli den närmsta tiden framöver heller.
Är datumet då jag och Malin (en tjej på jobbet) skall gå som timanställda...
Måste väl ändå vara den absolut sämsta anställningen man kan ha.
Okej, turen är att blir det mindre jobb en månad så kan vi stämpla upp resterande tid, men ändå. Jävlar va krångligt allt ska behöva bli. Och osäkerheten att aldrig riktigt veta hur mycket man kan få jobba.
Blä... antagligen bättre att bara ta sig själv i kragen och söka ett vettigt jobb.
Men hur lätt är det att bara få ett fast jobb sådär? Eller ett heltidsjobb? Som man faktiskt kommer att tycka om, och inte känna fet ångest över att behöva gå till (som man gör idag).
Igår tänkte jag att jag skulle ta mig en tur ut till pappa, för att hämta lite ståltråd osv..
Kommer ut, ser att dörren är upplåst men tänker... "pappa kan ju inte vara hemma, är ju ingen bil på gården.."
Insåg snabbt att han förmodligen åkt iväg och glömt att låsa den dörren, OCH insåg att han larmat.
Grejen är att man ska ha 1 minut på sig innan larmet går igång.
Det gjorde det ju INTE för mig kan jag säga. Hann mer än knappt ut till köket innan det började tjuta. Och inte dåligt det lät heller, fy fan, hade ju kunnat vara hörselskadad vid detta laget.
Ringde iallfall pappa eftersom jag inte fick upp luckan och kunde larma av, och fick nästan panik av detta jävla ljudet!
Tillslut gick det väl iallfall min väg. Ringde upp pappa igen och sa att han glömt låsa, och det va väl tur att jag åkte ut så att detta upptäcktes.
Fick senare höra att samma sak hänt syster när hon skulle hem till pappa. Larmet gick igång och hon ringde pappa.
Och allt för den jävla luckans fel!
Så den inbrottstjuv som orkar vara kvar i det ljudet... då är man fan inte dålig.
Känns bara som att man verkligen måste hitta något, som man inte sedan tappar glöden för. Det ska ju samtidigt vara roligt med träning också. Man ska ju inte känna att man måste göra det för att man måste.
Är ju lätt att bli en riktig slappis eller köttbulle om man inte tar tag i det förr eller senare.
Kände mig lite halv grinig när jag kom hem, då jag både var trött och hungrig.
Men vi åkte och handlade och det slutade att fredags middagen bestod av lövbiff, kroketter, bearnaisesås och sallad. Mumma! Det satt där det skulle ;)
Nu har jag duschat och tänkte kolla på Doobidoo.. vet låter inte så häftigt men hörde talas om att Peter Apelgren skulle vara med idag.. kan ju bli sköj!
Köpte även glass som jag tänkte ta lite senare... med lite te. Mmmm!
Victor
