Kärlek


Innan kunde jag tänka mycket på kärlek och "det vore mysigt att ha någon"
Men nu? Nej, känner mig inte speciellt beroende av det. Jag trivs i mitt eget sällskap.

Speciellt många kvällar, när man skulle sova så tänkte man mycket. Men jag gör inte ens det längre. Jag har annat att tänka på. För många svek och besvikelser gör att jag nog inte orkar. Jag bryr mig inte ens.

Förstår inte hur man kan vara så beroende av att ha någon.




Jag klarar mig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0